MAIVORS SOCIALA SALONG 
                       Ett annat sätt att se i socialt arbete och i livet

___________________________________________


Synpunkter med anledning av översynen av Socialtjänstlagen (med utgångspunkt från en temakväll i december anordnad av Föreningen Maivors Sociala Salong med deltagare med olika slags anknytning till socialtjänsten)

Regeringens utredningsdirektiv är kritiska när det gäller socialtjänstens utveckling. Man konstaterar att mycket av resurserna idag läggs på ärendestyrd myndighetsutövning och att strukturellt förebyggande arbete fått stå tillbaka. Översynen ska därför leda till ”förslag som främjar långsiktigt strukturellt förebyggande arbete och bidrar till hållbarhet samt minskar behovet av individuella insatser”. Det är bra.

Med tanke på att socialtjänsten, enligt direktiven, ska präglas av helhetssyn finner vi det märkligt att man undantar ekonomiskt bistånd som är en av socialtjänstens största verksamheter vad gäller arbetstid, kostnader och antalet kontakter med allmänheten. Även den personal- och kostnadsmässigt kanske allra största verksamheten inom socialtjänsten, äldreomsorgen, nämns knappt i direktiven.

Socialutredningen - det omfattande förarbetet till SoL - var tydlig med att erfarenheter visat att enbart individuella insatser är otillräckligt när det gäller mer omfattande sociala problem. Idag är detta mer aktuellt än någonsin i våra s k utanförskapsområden. Man kommer ingen vart i dessa områden med enbart ärendestyrd myndighetsutövning, då problemen ofta är mer generella än individuella.

Socialutredningen menade att socialtjänsten måste arbeta med en helhetssyn parallellt på tre nivåer:

Individinsatser

Gruppinriktade insatser generellt för hela grupper med särskilda behov, t ex ensamstående föräldrar, ungdomar, arbetslösa, nyanlända osv

Strukturella insatser för hela lokalsamhället i samarbete med andra lokala aktörer, t ex fastighetsägare, föreningar, kyrkor, skolor, näringsliv, polis, sjukvård, samhällsplanering osv

Så har dock socialtjänsten inte utvecklats

- trots att insikten har funnits i decennier

  • trots att SoL inte lägger något hinder för ett sådant arbetssätt, tvärtom
  • trots att man på de få ställen där man arbetat på detta sätt ofta uppnått positiva resultat
  • trots att en helhetssyn gör att arbetet ofta upplevs mer meningsfullt och därmed bidrar till en bättre arbetsmiljö

Varför har socialtjänsten utvecklats åt motsatt håll? Som konstateras i direktiven har det skett en allt tydligare begränsning till ärendestyrd myndighetsutövning, parallellt med en byråkratisering vilken tagit en allt större del av resurserna i anspråk. Också inom den ärendestyrda myndighetsutövningen går alltför mycket tid till administrativa uppgifter. T ex konstaterar Cecilia Grefve att endast två procent av arbetstiden ägnas åt kontakt med barnen i de sociala barnavårdsutredningarna.

Det finns flera förklaringar till den här utvecklingen. En är managementideologier av typ NPM (New Public Management) som driver fram ett överdrivet dokumenterande, blanketter, kontrollerande, mätande, ständigt redovisande osv, vilket leder till kontorisering och byråkratisering av det sociala arbetet. Resurskrävande är också att socialtjänsten i allt större utsträckning upphandlar tjänster och insatser på en marknad i stället för att utföra dem själv. Detta urholkar erfarenhet och kompetens hos socialarbetarna.

Intressant är att Socialutredningen inte tänkte sig något generellt formellt utrednings- och dokumentationskrav, just för att man befarade att det skulle medföra en byråkratisering av socialtjänsten och fjärma den från det viktigaste, frivilliga stödinsatser i samarbete med människor. De formella kraven skulle begränsas till utredningar oavsett den enskildes samtycke, tvångsinsatser och insatser som medför betydande kostnader.

Generella förebyggande insatser till grupper med särskilda behov, t ex trygghetslarm till alla gamla över en viss ålder, har stoppats av tillsynsmyndigheter som i stället krävt en omständlig och kostsam individuell hantering enligt SoL 11:1 och 4:1.

Det måste klargöras i lagstiftningen att SoL 11:1 och 4:1 inte får förhindra generella förebyggande insatser till grupper med särskilda behov.

Förebyggande barnhälsovård (BVC/MVC) finns över hela landet utan några direkta lagkrav. HSL är faktiskt mindre tydlig än SoL när det gäller krav på förebyggande arbete. I stället styrs verksamheten av ett basprogram som är starkt förankrat hos professionen med bl a en rikshandbok. Verksamheten betraktar basprogrammet som ”lag” vilket gör att likartad förebyggande verksamhet finns över hela landet.

Rinkebymodellen är exempel på förebyggande arbete där hembesök görs av barnhälsovård och socialtjänst tillsammans hos nyblivna föräldrar, vilket resulterat i att fler vaccineras, fler börjar förskolan och tilliten till samhället ökar. Göteborg ska ta efter modellen.

Socialtjänstens förebyggande insatser för barn skulle kunna kopplas till barnhälsovårdens basprogram. Med detta som utgångspunkt kan man utveckla familjecentraler och liknande, dvs öppna verksamheter dit föräldrar kan vända sig i alla frågor som rör barns hälsa och sociala utveckling. Motsvarande verksamheter skulle kunna utvecklas för äldre barn och ungdomar, kanske med ungdomsmottagningarna som bas.

Skolan har på många sätt visat sig vara en mycket kraftfull förebyggande insats, både historiskt och internationellt. Forskning har visat att om man ser till att barn klarar grundskolan har man förebyggt åtskilliga framtida sociala problem, fattigdom, missbruk, arbetslöshet, kriminalitet m m.

Dessvärre tycks utvecklingen när det gäller skolan ha gått mot en allt mer segregerad skola och bristfälligt fungerande skolor där de allra bäst behövs. Man har på sina håll t o m svårt att upprätthålla skolobligatoriet och åtskilliga barn som verkligen behöver skolan uteblir och fullföljer den inte. Detta trots att säkert 90 % av föräldrarna, även i våra mest utsatta områden, inget hellre vill än att skolan ska fungera bra och att deras barn fullföljer den.

Man kan inte överskatta vikten av skolsocialt arbete och att skolan inklusive förskolan kan ha en mycket betydelsefull roll i det förebyggande arbetet. Här finns eldsjälsprojekt som gått upp i rök, med socialarbetare som arbetat i skolorna tillsammans med barn, deras familj och lärare för att förhindra att det går så långt som till anmälan och utredning (t ex Hässelbymodellen).

Föräldrarna är en stor resurs som utnyttjas dåligt. Det finns bra evidensbaserade metoder för att engagera och organisera föräldrarna runt en klass och runt en skola. En enkel åtgärd är organiserade föräldravandringar som gör att föräldrar lär känna varandra och ökar vuxennärvaron utomhus. Föräldrar som så behöver måste få stöd i att vara föräldrar, att sätta gränser, vara förebilder. Föräldrautbildningsgrupper har varit mycket uppskattade där man haft sådana.

Det är nödvändigt med en rejäl uppryckning av det förebyggande samarbetet mellan skola, socialtjänst, föräldrar, polis, skolhälsovård, ungdomsidrott, kulturskola, föreningsliv m fl. Två aktuella rapporter, Barnets och ungdomens reform av Cecilia Grefve och Orten bortom våldet av Eva Lundmark Nilsson & Ingvar Nilsson belyser de negativa konsekvenserna av ”stuprörstänkandet” dvs överdriven specialisering och avgränsning på bekostnad av överblick och helhetssyn. Detta måste bort. Det kan ske genom skärpt lagstiftning på området och basprogram liknande det inom barnhälsovården.

Missbruk/psykiska problem är stora problem i alla åldrar. Det viktiga för socialtjänsten är kanske inte att vara expert på missbruk/psykiska problem, utan att erbjuda trygga och drogfria aktiviteter, träffpunkter, gruppverksamheter och stöd. En förebyggande verksamhet typ EMMA i Hökarängen kan serva ett hundratal klienter till samma kostnad som ett enda kostsamt individärende. Också på det här området är det av största vikt att myndigheter och organisationer samverkar.

Även när det gäller förebyggande och stödjande insatser när det gäller missbruk och psykiska problem måste lagstiftningen skärpas, vara tydlig och tvingande.

Eldsjälarnas betydelse är alldeles för stor när det gäller förebyggande insatser. Här och där görs fantastiska insatser, nästan alltid beroende av någon eller några drivande entusiaster bland personal, politiker eller allmänhet. Finns inte dessa entusiaster så finns knappast det förebyggande arbetet. Så kan vi inte ha det. Genom lagskärpningar, genom professionella basprogram och genom obligatorisk utbildning måste vi få en situation där förebyggande arbete inte är avhängigt ”eldsjälar” i tidsbegränsade projekt.

Förebyggande insatser ska inte vara frivilligt för socialtjänsten och kommunerna. Det krävs betydligt skarpare skrivningar i lagtexten om skyldigheten att arbeta med olika slags förebyggande verksamhet.

Det är naturligtvis inte bara socialtjänstens ansvar att förebygga sociala problem, men socialtjänsten behöver för den skull inte vara sämre än t ex barnhälsovården. För att återfå allmänhetens och politikernas förtroende och vilja att satsa på socialtjänsten är det nödvändigt att komma ur den uppgivenhet som idag kan upplevas inom socialtjänsten och återkomma till det engagemang som låg bakom tillblivelsen av Socialtjänstlagen. Vi hoppas att översynen kan leda till en socialpolitisk debatt som rör frågor om sociallagstiftningens och det sociala arbetets betydelse.

_________________________________________________________________________________

Se ref. ovan!

Hur kan det förebyggande arbetet förstärkas i Socialtjänstlagen? Salong nr 15 genomförd den 11 decmber 2017

Regeringen har beslutat om en översyn av Socialtjänstlagen (SoL). Margareta Winberg har utsetts till utredare. I direktiven är man kritisk till att mycket av socialtjänstens kraft har lagts på den ärendestyrda myndighetsutövningen, vilket inneburit att det förebyggande arbetet har fått stå tillbaka.

Översynen ska leda till

”förslag som främjar långsiktigt strukturellt förebyggande arbete och bidrar till hållbarhet samt minskar behovet av individuella insatser”.

Hur kan detta åstadkommas? Vilka lagändringar krävs?

Detta kommer vi behandla på en eller möjligen två seminarier där vi gruppvis diskuterar olika frågeställningar. Vi kommer dokumentera vad varje grupp kommer fram till, sammanställa och överlämna till utredningen. Vi har även bjudit in Margareta Winberg att närvara vid något tillfälle.

Seminarierna sker i samarbete med tidskriften Socialpolitik.

Regeringens direktiv finns på länken http://www.regeringen.se/4967a5/contentassets/bf9cbc5e0ab4459b96e770cfae0b82a3/oversyn-av-socialtjanstlagen.pdf

___________________________________________________________________________________

Genom möten i Maivors Sociala Salong vill vi hålla ett alternativt synsätt i socialt arbete vid liv. Salongerna är ett forum för öppna och förutsättningslösa samtal, i syfte att skapa och vidmakthålla intresse, engagemang och former för socialt arbete baserat på relationer, respekt och uppriktigt intresse för dem man möter. Salongerna tar sin utgångspunkt i boken "Ett annat sätt att se i socialt arbete Och i livet…" av Christian Åkerlund och Maivor Gustafsson


Verksamhetsberättelse 2016 och årsmötesprotokoll 2017 - se nedan!

------------------------------------------------------------------------------------------------- Erbjudande från Socialpolitik till medlemmar i Maivors Sociala Salong:

Prenumeration på tidskriften Socialpolitik 2 nr till ett pris av 119 kr.
Beställ prenumeration och ange "Maivors Sociala Salong" på följande adress: 
http://www.socialpolitik.com/prenumeration/
----------------------------------------------------------------------------------

 I tidningen Vision nr 3 2016 intervjuas Magnus Waller om Maivors Sociala Salong. "En mötesplats som vill inspirera till alternativa synsätt i socialt arbete." (Klicka på texten!)

•  I tidningen "Socionomen" skriver Anne-Ly Loosar en artikel om Maivors motto "Hopp, snällhet och ett forskande öga". (Klicka på texten!)

_______________________________________________________________________

Totalt har vi nu genomfört 15 Salonger - i spalten till vänster finns en sammanfattning.

___________________________________________________________________

Maivors Sociala Salong är en ideell förening, registrerad 2013

----------------------------------------------------------------------------------------------------

Årsmöte 2017 i Maivors Sociala Salong ägde rum den 22 maj i Fountain House lokaler, Götgatan, Stockholm

Verksamhetsberättelse 2016 för Maivors Sociala

Salong

Styrelse

Styrelsen har under 2016 bestått av:

Gun-Lis Angsell ordförande, Monica Bäckström sekreterare/kassör, övriga ledamöter Kajsa Andersson, Manne Bäckström, Gertrud Eriksson, Eva-Britt Lönnback Yilma, Göran Månsson och Anette Manoti.

Årsmöte
Årsmötet hölls den 16 maj i Fountain House lokaler på Götgatan 38.

Styrelsemöten
Styrelsen har under året haft två styrelsemöten.

Arbetsgruppen
Arbetsgruppen har bestått av Eva Britt Lönnback Yilma, Claudette Skilving, Francesca Östberg, Heléne Nellvik och Charlotte Lundberg. Gun-Lis Angsell har varit adjungerad.

Fyra Sociala Salonger har hållits under året. Tre i Fountain House lokaler och en hos Barnrättsbyrån.

På den första salongen presenterade generalsekreterare Eliot Wieslander psykoterapeuten Kerstin Rhodin verksamheten Läkare i världen.

Den andra salongen hölls i samband med årsmötet. Ämnet var Att vara en person eller en diagnos – om återhämtning från psykisk ohälsa. Inledare var docent AlainTopor, och socionom Karin Lindroos, handledare på Fountain House.

Till den tredje salongen hade vi bjudit in Lars Gunnar Winsa, Leif Bergström och Amir Farihadi, samtliga verksamma i Skarpnäcks stadsdelsförvaltning, som berättade om projektet Skarpnäckslyftet.

Årets sista salong hölls på Barnrättsbyrån. Generalsekreteraren Elin Wernqvist berättade om byråns tillkomst och verksamhet under rubriken På Barns uppdrag –om Barnrättsbyrån och barns utsatthet.

Salongerna har samlat mellan 20 och 30 deltagare.

Inbjudan har gått ut till i första hand de som är medlemmar i Maivors Sociala Salong men också till personer som förväntats ha intresse för sociala frågor i Maivors anda.

Vidare har Magnus Waller intervjuats i tidningen Vision om Maivors Salong och i tidningen Socionomen har Anne-Ly Loosar skrivit en artikel om Maivors motto Hopp, snällhet och ett forskande öga. Claudette Skilving, Anette Bäckström och Gun-Lis Angsell har medverkat i Socionomdagarna med ett seminarium Vart är socialtjänsten på väg med återblick på hur socialt arbete bedrevs under tidigare decennier.

Magnus Waller som lämnat styrelsen har avtackats och Anette Manoti välkomnats i hans ställe.

Monica och Manne Bäckström har under året flyttat från Stockholm till Skåne men kommer att vara fortsatt aktiva i Salongens verksamhet.

Medlemmar
Sällskapet hade vi årets utgång 111 medlemmar, en ökning med 6 medlemmar sedan föregående årsskifte. Nya medlemmar tillkommer framförallt genom intresse för salongerna. Medlem i Sällskapet kan den bli, som vill verka för att behålla och utveckla socialt arbete baserat på relationer, respekt och uppriktigt intresse för dem man möter.

Medlemsavgiften har under året varit 100 kr. Boken ”Ett annat sätt att se” ingår i medlemsavgiften.

Ekonomi
Intäkterna har bestått av medlemsavgifter och gåvor till fonden sammanlagt 1770 kronor. Kostnader har varit avgift för hemsidan, bankavgift, gåvor samt böcker vi skänkt till föreläsare, sammanlagt 3572,50 kronor.

Resultatet blev ett underskott på 1802,50 kronor

Tillgångar vid årets slut var bankmedel och de böcker vi har i lager.

Resultat- och balansräkning finns i ett särskilt dokument och redovisas på årsmötet.

Hemsida
På sällskapets hemsida har vi lagt ut information om salonger, minnesanteckningar från salonger och andra aktiviteter. Hemsidan har skötts av Monica och Manne.

Adress www.maivorssalong.se. Sällskapet har också en facebooksida, ”Maivors Sociala Salong”.

För styrelsen i april 2017

Gun-Lis Angsell Ordf. Kajsa Andersson, Gertrud Eriksson, Monica Bäckström (kassör),

Manne Bäckström, Eva Britt Lönnback Yilma, Göran Månsson, Anette Manoti

-----------------------------------------------------------------------

Protokoll från årsmöte med föreningen Maivors Sociala Salong

Måndagen den 22 maj 2017 i Fountain House, Götgatan 18, Stockholm
Närvarande: Gun-Lis Angsell, Eva Bergström, Monica Bäckström, Manne Bäckström,  Gertrud Eriksson, Kajsa Hagberg, Charlotte Lundberg, Eva Britt Lönnback Yilma, Anette Manoti, Göran Månsson, Helene Nellinge, Inga-Britt Nylund, Claudette Skivling, Francesca Östberg

1. Gun-Lis Angsell hälsade välkommen

2. Gun-Lis  Angsell valdes till mötesordförande

3. Monica Bäckström valdes till mötessekreterare

4. Kajsa Hagberg och Heléne Nellvik utsågs att justera protokollet

5.  Fråga om mötet var stadgeenligt utlyst (fyra veckor i förväg) besvarades med ja

6.  Verksamhetsberättelse för 2016 godkändes

7.   Kassör Monica Bäckström redogjorde för 2016 års ekonomiska utfall

8.   Revisor Inga Britt Nylund läste upp revisionsberättelsen

9.    Styrelsen beviljades ansvarsfrihet  i enlighet med revisorns förslag

10.   Ordförande rapporterade om att ett förslag hade inkommit inför årsmötet från Socialpolitik om ev samarbete och rabatt för sällskapets medlemmar. Beslöts att tacka ja till erbjudandet om rabatt på tidningen Socialpolitik. Beslutet innebär att Salongens medlemmar får tidningen för 119 kr för två nummer. Frågan om samarbete hänsköts till styrelsemötet.

11. Som styrelseordförande återvaldes Gun-Lis Angsell och som kassör Monica Bäckström, vardera för ett år.

12.   Som övriga styrelseledamöter återvaldes Göran Månsson och Eva-Britt Lönnback Yilma på två år samt  Kajsa Andersson, Monica Bäckström, Gertrud Eriksson och Anette Manoti på ett år

13.    Manne Bäckström avgick ur styrelsen och avtackades

14.     Som revisor återvaldes Inga Britt Nylund för ett år 

15.     Som valberedning valdes för ett år Kajsa Hagberg och Claudette Skivling

16.      Årsmötet avslutades

Gun-Lis Angsell                                                         Monica Bäckström

mötesordförande                                                         mötessekreterare

Justeras:


Heléne Nellvik                                                            Kajsa Hagberg


------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------



 Årsmöte 2016

Maivors Sociala Salong

Årsmötet 2016 ägde rum den 16 maj i Fontain House lokaler, Götgatan Stockholm

Verksamhetsberättelse 2015 se under "Maivors fond"

Efter årsmötet följde salongen med inbjudna gäster Karin Lindroos och Alain Topor. Ämnet för kvällen var "Att var en person eller en diagnos"- en återhätmtning från psykisk ohälsa. Se vidare under "Nyheter och referat"!

Styrelse 2016: Kajsa Andersson, Gun-Lis Angsell, Manne och Monica Bäckström, Gertrud Eriksson, Eva Britt Lönnback, Göran Månsson och Anette Manoti.

Arbetsgrupp: Charlotte Lundberg, Helene Nellvik, Eva Britt Lönnback, Claudette Skilving och Francesca Östberg. Arbetsgruppen förbereder och arrangerar sociala salonger i Maivors anda. Se under "Nytt från Salongen".

Protokoll från årsmötet 2016 (klicka på texten)

Verksamhetsberättelse 2015 för Maivors Sociala Salong - ett fristående ideellt sällskap 

Styrelse 

Styrelsen har under 2015 bestått av: 

Gun-Lis Angsell ordförande, Monica Bäckström sekreterare/kassör, övriga ledamöter Kajsa Andersson, Manne Bäckström, Gertrud Eriksson, Eva Britt Lönnback Yilma, Göran Månsson och Magnus Waller. 

Årsmöte 

Årsmötet hölls den 7 maj i Fountain House lokaler på Götgatan 38 

Styrelsemöten 

Styrelsen har under året haft fyra styrelsemöten. 

Arbetsgruppen 

Arbetsgruppen har bestått av Eva Britt Lönnback Yilma, Claudette Skilving, Francesca Östberg och Heléne Nellvik och Charlotte Lundberg. Gun-Lis Angsell har varit adjungerad. 

Nytryck av boken 

I början av året lät vi nytrycka 100 ex av boken Ett annat sätt att se i socialt arbete och livet. 

Salonger 

Tre Sociala Salonger har hållits under året. Samtliga i Fountain House lokaler. 

Den första handlade om fosterbarn – Fosterbarn i tid och rum. Johanna Sköld och Ingrid Söderlind beskrev forsterbarnsvårdens utveckling från mitten av 1800 talet till i dag. 

Den andra salongen hölls i samband med årsmötet och var en uppföljning av tidigare Salong om människor som tigger. Kulturgeograf Erik Hansson var inbjuden som inledare. Den tredje salongen, i oktober, hade rubriken Lojal, lydig och tyst, psykologieforskaren Wanja Astvik om styrning och arbetsvillkor i socialtjänsten och om socialsekreterares strategier att hantera sina arbetsvillkor när obalansen mellan resurser och krav är för stor. 

Varje salong har samlat omkring 30 deltagare. 

Inbjudan har gått ut till i första hand de som är medlemmar i Maivors Sociala Salong men också till personer som förväntats ha intresse för sociala frågor i Maivors anda. 

Medlemmar 

Sällskapet hade vi årets utgång 105 medlemmar, en ökning med 25 medlemmar sedan föregående årsskifte. Nya medlemmar kommer till framförallt genom intresset för salongerna. 

Medlem i Sällskapet kan den bli, som vill verka för att behålla och utveckla socialt arbete baserat på relationer, respekt och uppriktigt intresse för dem man möter. Medlemsavgiften har under året varit 100 kr. Boken ”Ett annat sätt att se” ingår i medlemsavgiften. 

Ekonomi 

Intäkter:gåvor/medlemsavgifter 2980 kronor Kostnader:föreläsararvode/reseersättning, hemsidan, boken, gåvor, bankostnader 6192 kronor 

Resultat: Underskott 3212 kronor 

Hemsida På sällskapets hemsida ”Maivors Sociala Salong” finns information om vad som pågår 

Adress www.maivorssalong.se. Sällskapet har även en facebooksida. 

Övrigt : Sällskapet har skänkt 500 kr till föreningen ”Hjärta till hjärta” och 1000 kr till stiftelsen Fountain House. 

För styrelsen i april 2016 

Gun-Lis Angsell, ordförande, Monica Bäckström, kassör 

Ledamöter: Kajsa Andersson,  Gertrud Eriksson, Manne Bäckström, Eva Britt Lönnback Yilma, Göran Månsson, Magnus Waller 1

info@maivorssalong.se© Manne Bäckström 2013